HOME HISTORIE NU & FREMTIDEN NEWSLETTER FOTO GALLERI BØGER & CERTIFIKATER BLIV MEDLEM BESTYRELSE MARINA MUNK VEDTÆGTER
Kära regnskogsvänner
Först vill jag redogöra för vår situation i Amazonas. Utbildningsprojektet - och ville börja arbeta som lärare Det är så att 2 av de elever vi hade det sista året ville studera vidare vid lärarhögskolan i Manaus där de har släkt. De andra eleverna var färdiga och ville börja arbeta som lärare. Vi har inte tagit in några nya elever då vi inte vet om vi ekonomiskt kan genomföra hela året. Vår ekonomiska situation var ostabil i mitten av förra året. Utbildning av unga mödrar, Steves projekt Steve ville gärna börja sitt projekt med att utbilda unga ensamstående mödrar som kommer in från djungeln för att söka sig ett bättre liv. Hans projekt går ut på att utbilda dem i manikur och pedikur. Det är något som brasilianare inte kan undvara i sitt liv. Med denna utbildning skulle de kunna klar sig själva ekonomiskt. Undervisningen av dessa mödrar skulle vara i Maués och Steve behövde ett stort hus till detta projekt. Steve har därför övertagit vårt stora hus i Maués och Elson har flyttat till ett mindre hus vars tomt han redan ägde. Projektets ekonomi: Steve kör sitt projekt via fonden som han är president för och han och fonden ordnar ekonomin till detta projekt. WRO har aldrig varit ekonomiskt inblandat i förhållande till fonden. Fonden är helt brasiliansk och den var nödvändig för att WRO kunde genomföra hälsoprojekt i Maués Kommun som är stor som Holland. Elsons hus med affär Elson kan i fortsättning klara sig utan hjälp från WRO med hjälp av denna butik som han har öppnat på nedre våningen av sitt hus. Där finns det plats till 3-4 elever i fall det är möjligt att fortsätta med förutbildningsprojektet. Skolan i Paracuni som WRO byggde och som drivs av kommunstyrelsen i Maués har förra året blivit utökat till 13 läsår och skall utökas mera i framtiden. Därför är behovet av utbildningsprojektet i Maués inte fullt så aktuellt längre. Det ger oss möjlighet att satsa på ett stort behov för befolkningen i Paracuni, nämligen en ambulansbåt. Ambulansbåtprojektet När vi kom till Paracuni för 25 år sedan frågade vi befolkningen vad de ville ha hjälp med allra först. Det var: kläder, en ambulansbåt och en skola. Paracuni ligger 9-12 timmar med båt från staden Maués där läkare och sjukhus finns. Paracunis befolkning är fördelat längs flodarmarna. Det kan ta 6 timmar att komma till flodmynningarna i fall det finns bensin till det. Det tar alldeless för mycket tid! Folk har reda döda innan de kommer fram om de t. ex. har blivit ormbitna eller förblöder genom olyckor. Vid sista val av borgmästare hoppades befolkningen att den nya borgmästaren ville fortsätta med ambulanshjälp åt dem, men nej. Eftersom borgmästaren är från Apoquitaua koncentrerar han hjälpen till befolkningen där som har ett större invånarantal än Paracuni. Situationen i Paracuni är helt förtvivlad då de inte har möjlighet till att få ambulanshjälp. Därför bad de oss innerligt om hjälp när vi besökte floden i november förra året. Eftersom det är en mänsklig rättighet att få hjälp genom en ambulanstransport lovade vi att göra vad vi kunde för att hjälpa dem med detta. Därför ber vi om hjälp till att samla in till detta projekt. Det behövs 55 000 DKR för att kunna köpa en båt med motor på 25 HP. Resan till Island Den 17e juni reste 16 människor + Kasper från Bravo Tours iväg till Island för att utföra ett arbete som vi skulle ha utfört på Påskön. Allt arbete som gäller portalöppningar i 2016 kan göras från Island. Vi landade på Island och åkte direkt till Blå Lagunen och badade i solsken i det opalblåa varma vattnet. Det var en gudomlig upplevelse som vi gärna gör om. Nästa dag började vi rundresan och vårt arbete. Först med den stora farkosten som hade lagt sig över Island den 28e februari. Den omslutade hela ön vilket vill säga att när vi mediterade var vi inne i den. En mindre farkost tillhörde Kommander Ashtar och en del av hierarkiet. Vi manifesterade en kristallportal som lade sig runtom jorden. De som kommer igenom den får besked om de är beredda till det och efter det är det ingen väg tillbaka. Vi rete runt i buss i en vidunderlig natur där all var täckt av lava, vilda blåa lupiner, snötäckta berg och vulkaner och vattenfall överallt. Det sjöd och bubblade av varma gaser i stora områden och den stora gejser sköt upp från jordens inre. Det var ett naturäventyr utan like. Vi fick veta att ön hade kommit upp ur havet från 18 miljoner år sedan. Läsarna kan kanske komma ihåg att vi just för 18 miljoner år sedan kom till jorden. Island blev skapat i närheten av Nordpolen för att alltid ha ett naturligt rent ställe på jorden. Det finns många ingångar och förbindelser till parallellvärldarna som tillhör jorden, däribland Agartha. Det finns t. ex. 90 % ekologiskt jordbruk och världens renaste gräs som blir exporterat till Qarar’s hästar. I gengäld får Island olja därifrån. Vi reste hela ön runt och kom till ännu en blå lagun där vi badade i i bakande sol. Vi blev kopplade till våra gamla dna som vi kom med för 18 miljoner år sedan. Den hade förvarats hos Agarthafolket. Vi kom till ett paradisiskt område som var fullt av lavastalakiter, beskyddat mot väder och vind och därför en ofattbar flora och fauna. Det var byggt av devafolket (naturänglar), en så kallad kyrka som var en ingång till Agartha. Vi skulle manifestera en gyllene tunnel som vi gick ner i och mötte gamla bekantar; ett kärt och starkt återseende. Vi hade svårt att lämna platsen då det var ett rent paradis. Men vi skulle ju vidare till nya äventyr. Vi skulle på valsafari i strålande sol. Vi seglade från en hamn i Husavik i en valsafari båt. Vi kom ut i bukten och mötte 2 blåvalar som redan skulle ha lämnat Island för 2 månader sedan på deras väg till Grönland. Men de var där för att hälsa på oss med sina stora stjärtfenor som blåvalar annars aldrig brukar göra. Det fanns också åtskilliga knölvalar som också hälsade på oss med sina stjärtfenor. Det var en stor obeskrivlig kärlek. Delfinerna hoppade vid båtens sida och sade att de också ville vara med. Det innebär att en grupp delfiner gjorde en stor show när vi var på väg till hamnen igen. Besättningen hade aldrig sett så många djur på en gång i denna bukt. Delfinerna hoppade och snurrade och glänste i solen med sina vita magar och upplevelsen ville inte ta slut. Vi var lyckliga och rörda. Vi besökte en gammal kyrkoruin där den nedvältrande lavan delade sig och fortsatte runt kyrkan. Det har hänt mera än en gång att lavan har gått runt kyrkor. Folk på ön är mycket troende och lever i pakt med naturens parallellvärldar. På den södra delen av ön finns trollens Grand Canyon, där de bor i stora antal. Apuarna berättade att i deras frekvens är bergen av kristall. En morgon skulle vi ut och segla i en lagun med tusenåriga blå isberg. Vi skålade med Kaspers medhavda whisky med tusen år gammal is i. Senare gick vi på stranden mellan dessa kristallklara blåa och vita isbergsstycken som låg utspridda på stranden. Den tredje sista dag skulle vi till det allraheligaste Snöfjällsjökul som är en vulkan med nedgång till Agartha. När vi närmade oss i bussen såg Marina en man komma upp ur vulkanen och ner till oss. När vi kom till en stor mansskulptur berättade skylten att det kom en man från Norge på 900-talet. De trodde att han dog när han gick ner i vulkanen. Han bodde i Agartha-världarna och kom upp på besök då och då för att hjälpa befolkningen på Island, då det är mycket hårt att leva på ytan på denna speciella ö. Det visade sig att det var gudasonen Balder som berättade att några gudasöner lämnade Jotunheimen för att gå ut att hjälpa människorna och bodde i Agartha. Vi skulle gå 2,5 km i regn eftersom farkosten skulle arbeta med vulkanen för att göra en kristallhiss som vi senare kunde använda. Därför skulle de täcka hela vulkanen med ett stort moln. Vi gick längs havet, såg lönnefåglar och annat fågelliv.. Vi kom till en drakport som vi skulle öppna för att drakarna skulle släppas ut i vår frekvens då de skall med i vår fortsatta utveckling. Samtidigt satt Hanne i Aalborg och släppte ut 1000 små drakar. Det var alltså totalt samarbete. Apun som vaktade drakingånggen såg otroligt nöjda ut. Vi gick vidare och kom till en stalakit av Tors ansikte. Allt var fantastiskt. Nästsista dag skulle vi besöka bildkonstnären Runa som vi hade träffat på mässan i februari. Vi besökte henne i ett litet museum som låg i naturen vid havet utanför Hafnarfjödur. Där var det fullt med huldror och andra naturväsen. Vi köpte många av hennes bilder som berättade om de isländska sagorna. Sista dagen i Reykjavik besökte vi bl.a. en teosofisk park med skulpturer av Einar Jónsson om mänsklighetens utveckling, karma och liv. Det finns inget motstycke till detta. Det var en otrolig upplevelse. Vi hade avskedsmiddag med tacktal till vår kunniga islandsguide, Kasper som tog bilder av hela resan med sin professionella kamera och Runa. Det var en härlig avslutning på en äventyrlig resa. Jag har hittills glömt att nämna en av våra huvuduppgifter som var golfströmmen. Den behövde konstgjort hållas igång för att undgå en för tidig istid. Resan till Jotunheimen Norge. Torsdag den11 augusti träffades vi 22 människor i en stor vikingavilla mitt i fjällvärlden. ”Tara approach” som Runa presenterade var en äventyrlig resa i våra kroppar. Efter detta körde vi till Norges högsta berg Galdhöjpiggen. För att turisterna skulle vara borta från platsen fick vi ha en snöstorm så skidcentret var stängt. På det viset arbetade vi ensamma på gletschern med att göra en ingång till Agartha. Solen kom för att visa sin närvaro. Vi stod och arbetade i en magisk stillhet och farkosterna var över oss. Efter avslutat arbete körde vi tillbaka till vår villa, myste vid den öppna spisen och njöt av samvaro. Många nya saker uppenbarade sig under kvällsmeditationen , så det är sannerligen en helt ny värld vi kommer att leva i med helt nya energier. De sista krampdragningarna är våldsamma på jorden. Det krävs många offer för att öppna människornas hjärtan och för att stoppa grymheterna som försiggår på jorden. Nästa dag gick vi över ett vattenfall och genom porten till devariket. Det blev ett fantastiskt återseende med elvhierarkiet och trollvärlden. Den nionde dimensionen visade sig, men först när Sananda kom ville de gå upp i den. Trollen hade si kyrka långt inne i berget där de hade en solskiva som altartavla, vilken de hade fått av rymdfolket. Sananda höll mässa och informationsmöte om den nya världen som de skulle gå upp i. Lördag körde vi till Sognefjäll. I detta natursköna område vandrade vi och satte oss ner på fjället i solen. Vi arbetade med Apuarna, m.m. Det var en förtrollande upplevelse. Den sista dagen skulle vi mötas i Loms Stavkyrka kl. 16.00. Eftersom vi var ensamma i kyrkan med alla i den andliga världen som har med den mänskliga evolutionen att göra deklarerade Sananda att de 18 miljoner års arbete med att få skaparkraftens ljus och kärlek att härska på jorden är slut. Det var en glädjande chock för oss alla. Arbetet i den nu nya cykeln heter Counsil of Faith. Det var en fantastisk avslutning på vår existens på denna planet. I denna sista tid är uppröjningen med den andliga värld som samarbetspartner i full gång. Den blir häftig. Men med så mycket kraft vid sammansmältningen med Agartha kan allt ske. Vad detta betyder för mänskligheten på jorden är att de kan välja att gå genom portalöppningarna som öppnades i år. Människan bestämmer själv. Vid meditationen på kvällen blev vi introducerade i de många parallelvärldar som omger oss. Det var oförglömliga dagar i gudarnas hem, Jotunheimen. Ljusfestdagarna De kosmiska ljusfestdagar var de första av sitt slag i den nya tiden. Det var annorlunda än något annat vi någonsin upplevt förr. Sammansmältningen med Agartha var en stor del av dessa dagar. Det är sannerligen det mest spännande år vi hittills har haft. Vi var otroligt lyckliga över att ha Sananda som hållpunkt i vår utveckling då allt är ofattligt stort. Det var många förberedelser för vår resa till Israel. Galaktiska möten Möte på Jordstrålningscentret i Stockholm den 20e november Möte i Aalborg den 25e – 26e november Julmöte i Unitarernas Kyrka kl. 19.00 den 28e november Möte på Birkemosegård den 3e december Julretreat i Ställdalen den 27e – 29e december. Börjar kl. 10.00 den 27e december Mötesprogram för nästa år följer med nästa nyhetsbrev. Vi börjar förberedelserna för den stora asienresan. Den kommer på nätet i november med program och priser. Avresa den 29e juni och hemkomst den 22a juli 2017. Det blir den mest omfattande andliga asienresan som hittills. Det blir magisakt att uppleva Mount Everest i fullmåne. I juli. På äventyrligt återseende Marina Medlemskontingent
Meddelelse til de af vores medlemmer som modtager Newsletter pr. e-mail: Overfør venligst medlemskontingentet på 250 kr., når det er tid for den årlige fornyelse, til en af nedenstående banker: Dansk Nordea Bank: 2104 8473957680. Svensk postgirokonto: 145 0887-3 Norsk Nordea Bank: 6021 0719175. Finland, Aktia Bank: 405510-2155879 VIGTIGT! Vi vil bede alle, der har en mail-adresse, om at sende den til os sammen med navn og adresse til [email protected] for at spare så meget som muligt på porto-udgifterne. NØDRÅB! og en lille forklaring Der er kommet flere indbetalinger uden navn på. Jeg bruger meget tid i telefonen med både bank og giro i håb om at finde ud af, hvem der har indbetalt til WRO. Dette er umuligt med nogle af indbetalingerne. Det betyder, at jeg ikke kan skrive navn og medlemsnr. på personerne, der har givet et beløb til det gode formål. Kærlig hilsen, Juanita, kasserer WRO bestyrelse 2016 Formand: Anette Ravnsdal, Edvard Griegs Gade 5, 3.th., 2100 Kbh. Ø, tlf. 50 98 81 18, [email protected] Næstformand: Benny de Molade, Nyrupvej 15, 4296 Nyrup, tlf. 60 60 62 08, [email protected] Kasserer: Juanita Albæk, Vibekegade 13, 1.tv., 2100 Kbh. Ø, tlf. 60 61 34 19, [email protected] Medlem: Ileana Schrøder, Vestavej 4, 2770 Kastrup, tlf. 32 51 31 16, [email protected] Medlem: Patrik Sandström, Lillåkersvägen 40, 18159 Lidingö, tlf. 87 31 73 31, 86 72 60 54, [email protected] Medlem: Randi Lindsay, Sorgenfrigata 5, 0367 Oslo, tlf. 0047 93 02 10 37. Medlem: Lene Christensen, Skolvägen 6, 71472 Ställdalen, tlf. 22 52 39 82, [email protected] Revisorer: Karin Nikolajsen, [email protected] Suppleant: Anne Marie Blumensaadt. Præsident for WRO: Marina Munk, Dunderbovägen 16, 71472 Ställdalen, Sverige, tlf. (0046) 58 02 06 24. |
I fugleflugtslinje er der ca. 65 km. til Hospitalet i Maues
|